Släktforskarnas årsbok 1998

Utgivare: Sveriges Släktforskarförbund. Redaktör: Håkan Skogsjö. Antal sidor: 342. Utgivningsår: 1998. ISBN: 9187676214.
Årsbok Om källkritik, Palmsköldska samlingen och etik inom forskningen. Källkritik är en central del i all historisk forskning, och släktforskningen är inget un-dantag. Den som saknar kunskaper och insikt i källkritiken kan helt enkelt inte släktforska. Men källkritik är varken något märkvärdigt eller komplicerat. Grunderna kan läsas i en artikel av den välkände släktforskaren Urban Sikeborg i 1998 års utgåva av Släktforskarnas årsbok.
Liksom i tidigare årsböcker spänner artiklarna över ett brett fält. Carl Henrik Carlsson presenterar Svenskt biografiskt lexikon, det näst största upp-slagsverket i Norden och en mycket viktig källa för alla släktforskare och per-sonhistoriker. En annan källa, tyvärr ofta förbisedd, är den så kallade Palmskiöldska samlingen i Carolina rediviva i Uppsala. Upphovsmannen Elias Palmskiöld levde för 300 år sedan och ägnade hela sitt liv åt att skriva av viktiga dokument och handlingar. För samlingens betydelse för släktforskare redogör Olof Cronberg.
Flera släktutredningar ingår i årsboken, skrivna av erfarna och skickliga forskare. Den medeltida Ängaätten, som levde i Småland, reds ut av fil. dr Hans Gillingstam och Stockholmssläkten Sasse behandlas av förre riddarhusgenealogen Pontus Möller. Vidare finns utredningar om släkterna Watz och von Stoisloff.
Kyrkoherden Olof Montén i Söderhamn var en färgstark person med ett hett temperament, som gärna råkade i delo med folk. Men han var också en god förkunnare och skicklig konstnär. Hans spännande liv tecknas i en artikel, skriven av hans ättling Lars Nylander.
Vad kan man egentligen skriva om folk? När det gäller personer som levde för länge sedan är det knappast några problem. Men om morbror var en suput som slog sin fru – hur gör man då? Frågan dryftas i en artikel med en rad olika debattinlägg.